Styrelsen har det övergripande ansvaret för boendemiljön och är skyldig att se till att medlemmarna inte utsätts för störningar som de ”skäligen inte ska behöva tåla”, som det står i 7 kap 9 § bostadsrättslagen. För detta har styrelsen skapat ordnings- och trivselregler samt fastställt en policy som tydligt beskriver stegen för att hantera och lösa störningsproblem. Nedan följer policyn och exempel på hur den kan tillämpas i praktiken.
Det är viktigt att komma ihåg att alla har rätt att leva ett normalt liv i sin bostad. Med "normalt liv" menas att barn får leka, att man får duscha även sent på kvällen, utföra renoveringar i sin lägenhet och ha fest någon gång inom rimliga former. Bedömningen måste göras utifrån vad som anses vara normalt och rimligt, alltså med användning av sunt förnuft.
1. Inledande kommunikation mellan grannar
Det är viktigt att när en störning inträffar mellan grannar, bör den drabbade parten snabbt kommunicera med den som orsakar störningen. Om man inte är medveten om att man stör någon, uppfattas det som trevligare att bli kontaktad av den som blivit störd än av exempelvis någon i styrelsen.
Exempel: Om en boende störs av hög musik från en grannlägenhet bör de direkt ta kontakt med grannen som orsakar bullret för att diskutera frågan på ett vänligt och konstruktivt sätt.
2. Dokumentation av störningar
Den drabbade boende bör föra en störningsdagbok under en period (till exempel en månad). Denna dagbok bör dokumentera förekomster av störningar, inklusive datum, tidpunkt och arten av störning.
Exempel: Om en boende upplever återkommande störningar som högljudda fester eller överdrivet buller under sena timmar, bör de dokumentera dessa förekomster i sin störningsdagbok.
3. Uppmuntran till andra att dokumentera störningar
Om andra boende också påverkas av samma störning, är det viktigt att de gemensamt tar initiativ till att dokumentera sina erfarenheter i störningsdagböcker. Genom att samla in dokumentation från flera parter kan styrelsen få en mer omfattande och rättvisande bild av omfattningen och frekvensen av störningen.
Exempel: Om flera boende i byggnaden störs av en högljudd granne bör varje drabbad part föra en egen störningsdagbok för att visa omfattningen av problemet.
4. Utvärdering av styrelsen
Styrelsen kommer att granska den sammanställda dokumentationen för att bedöma allvaret och frekvensen av störningarna. Baserat på denna utvärdering kommer styrelsen att avgöra om ytterligare åtgärder är motiverade.
Exempel: Efter att ha granskat de störningsdagböcker som lämnats in av de drabbade boende identifierar styrelsen mönster av störande beteende som kräver ingripande.
5. Kommunikation med den störande parten
Om styrelsen bedömer att det finns tillräckligt med bevis för störning, kommer de att inleda en dialog med den part som orsakar störningen. Denna dialog syftar till att lösa problemet på ett konstruktivt sätt och hitta en ömsesidigt godtagbar lösning.
Exempel: Styrelsen bokar ett möte med den boende som är ansvarig för störningarna för att diskutera klagomålen och utforska möjliga lösningar.
6. Utskickande av en rättelseanmodan
Om störningarna fortsätter trots inledande kommunikation kan styrelsen skicka en formell varning till den störande parten, där styrelsen specificerar de specifika problemen som har tagits upp av de drabbade boende och begär åtgärd.
Rättelseanmodan ska vara tydlig och inkludera information om vilka störningar som har inträffat, en uppmaning till bostadsrättshavaren att vidta rättelse genom att upphöra med störningarna, samt beskriva konsekvenserna om inte rättelse vidtas.
Fortsatta störningar kan leda till förverkande av bostadsrätten, vilket innebär att bostadsrättshavaren inte längre får rätt att bo i lägenheten och att bostadsrätten ska tvångsförsäljas. För att säkerställa att meddelandet når fram till bostadsrättshavaren, kommer rättelseanmodan skickas som ett rekommenderat brev och en kopia lämnas direkt i bostadsrättshavarens brevlåda.
Förutom att skicka rättelseanmodan kommer också socialnämnden underrättas. Denna underrättelse kommer innehålla information om bostadsrättsföreningens namn, postadress och telefonnummer, bostadsrättshavarens namn och postadress, den bostadslägenhet som störningarna kommer från samt vilka störningar som har förekommit. Underrättelsen kommer skickas till socialnämnden som ett rekommenderat brev för att säkerställa att brevet når fram och för att kunna bevisa att det har skickats och när det skickades.
Exempel: Efter flera försök att lösa problemet informellt skickar styrelsen en skriftlig varning till den boende, där styrelsen lyfter fram de klagomål som har mottagits och betonar vikten av att följa förenings regler.
7. Fortsatta allvarliga störningar och möjlighet till uppsägning
Om allvarliga störningar fortsätter trots tidigare åtgärder och kommunikation kan styrelsen överväga att vidta mer drastiska åtgärder, inklusive att inleda processen för att säga upp den störande parten från deras bostadsrätt.
Processen för uppsägning på grund av förverkande innefattar flera steg. Först och främst måste bedömningen göras om den boende inte har vidtagit rättelse för de allvarliga störningarna. Om så är fallet bör en uppsägning ske.
I uppsägningen kommer det klargöras att bostadsrättshavaren inte har vidtagit rättelse och att bostadsrätten därför är förverkad, med en angiven tid för avflyttning. Denna tid beror på orsaken till förverkandet och bör specificeras korrekt.
Exempel: Trots tidigare varningar och försök till konfliktlösning, om den störande aktiviteten fortsätter och har en betydande negativ inverkan på andra boende, kan styrelsen behöva överväga att inleda processen för att säga upp den störande boenden från deras bostadsrätt.
Policy beslutad på styrelsemöte 240408